Ey hoe!

Idag har jag varit såååå duktig. Jag gick till banken där jag satt brevid årets bittraste kärring/tant i väntsofforna. Jag fixade iallafall mig ett visakort, och efter det promenixade jag i Luleås underbara orkanvindar till Arbetsförmedlingen.

Men jag måste bara berätta lite om årets bittraste tant. Hon satt brevid mig på sin rullator, och svor åt ALLT. ALLT man kan tänka sig! Det tog för länge, papprena var ivägen, hennes väska var för liten, personalen var värdelös, golvet var för halt. Ja. Allt var fel. Sen satt det några turkar i andra soffan en liten bit bort, dom satt och pratade med varann på turkiska, sen tittar tanten på dom och mumlar: Gud fyfan vilken liten jävla väska jag har, fan i helvete... + några svordomar till. Dom har inte ens märkt att hon har sagt något till dom, och sedan säger hon: Ja men ni förstår väl inte ens svenska.. Jävla invandrares fan. Helvete. Det fanns inte mycket som var rätt i hennes värld. Naw. Bitterfitta!

Jaa jaa. Det var väl allt. Händer ju inte så värst mycket just nu, men.. Det var ju iallafall bra att jag tillägnade ett helt inlägg om en bitter kärring som ni fick läsa om. Värt va? Vi hörs någon vacker dag. Peace!