Niklas sa något smart idag.

"Vi som har växt upp med pappa kan inte hantera  'ostressade' personer (normala personer, med andra ord)."

VÄLDIGT sant! När man bestämt något sitter jag på nålar från och med jag har lagt på luren tills man faktiskt gör det man bestämt. Helt sinnessjukt! Signe ska ringa när hon har ätit så ska vi fara och träna efteråt, och här halvsitter jag på stolen och skakar på benen som en symaskin i stress för att hon inte har ringt än? Också blir man sjukt irriterad också! HEMSKT är det faktiskt att känna såhär, hahahaha. Ni som inte är såhär stressade vet nog inte hur det är, men det är fan inte kul alltså! Jävla cpbarn jag är, HAHAHA. Nu ska jag fortsätta sitta här och vara stressad. Hejdå.